Det klarnar

Det plingade till i mobilen i morse.
"Ska vi ses för en fika" stod det. Avsändare - vännen som enligt mina beräkningar fortfarande borde befinna sig i Asien. Skumt.
Jag skickade ett meddelande tillbaka och sa att den gubben går jag inte på, du är ju i Asien. April, april i efterskott, liksom.
Strax plingade det i telefonen igen. Nädå! Nu var de hemma och hon skulle bara lämna stora barnet på dagis & sen kunde vi ses!

Mitt hjärta tog ett skutt. Detta var precis vad jag behövde. Denna vän är min diametrala motsats. Vi lever så olika liv. Men ack vad jag saknar henne då hon åker iväg på någon av alla de långresor de hela tiden företar sig! Vad gjorde jag utan henne?
Att de inom kort flyttar från Årsta vill varken hon eller jag riktigt erkänna för varandra - för oj vad jag kommer sakna våra spontana träffar.

Nu sågs vi och tog en promenad i det allt klarare vädret. I takt med att vi gick klarnade även mina tankar kring budgivningarna som omger mig. Jag slutade buda på renoveringsobjektet (mäklaren ringde mitt under promenaden) och inser samtidigt att minitrean kommer gå mig förbi. Många attraheras av en tipptopprenoverad lägenhet, det får man ju förstå. Det vore konstigt och skulle faktiskt göra mig en smula orolig inför försäljningen av vår lägenhet om den gick för billigt.
Vännen har ett så positivt sätt att jag blir smittad av hennes närvaro. Hon är bra för mig.
Vad gör det om vi missar just den lägenheten? Vår bostadsbytarkarusell har precis bara börjat snurra och det finns många fler attraktioner i denna nöjespark. Vår bostad kommer. Det var kanske inte något av dessa objekt som var ämnade för oss?

För att göra mig på ännu bättre humör bjöd hon mig på en underbar latte + äppelkaka på vårt stamfik. Där fikade vi första gången tillsammans för snart tre år sedan med varsin bebis i knät. Nu har hon en ny bebis som tillåter henne att träffa arbetslöse mig dagtid.
Vilken lycka för mig!

Nu ska jag surfa in på hemnet och leta nya objekt :-)