Utan bil är man handikappad,

så hjärtligt tack käre svåger för att du ställde upp och åkte och hämtade den nya sängen till lilltrollet. Blocket rules!

Det blev en minnen växasäng i vitt!



Kanske kommer lilltrollet vilja sova i sin egen säng i sitt eget rum nu när vi flyttar och hon får så kunglig viloplats?
Jag skrattar inombords åt tanken. Det vore väl för lyxigt att kunna ligga i sin egen säng och läsa lite innan man somnar?

Rörigt värre

här hemma. Kartonger överallt. Och ändå har vi inte packat något riktigt viktigt.
Lilltrollet är hemma. Magsjukan, den fruktade, härjar på förskolan. Och se den vill vi inte drabbas av mitt i flyttkaoset. Så lilltrollet hjälper till att packa istället för att bli smittad och smitta vidare. Rent terapeutiskt är det säkert finemang att hon får vara med om hela flyttprocessen. Se hur saker förpassas ner i stora lådor (som även funkar finfint som lekstuga) för att sedan packas upp igen på nya adressen.
Sanningen är att lilltrollet inte satt sin fot innanför dörren på nya lyan. Hon härjade i lekparken utanför medan vi turades om att se objektet som sedan skulle bli vårt. Hon har ritat en bild av hur hon tror att det ser ut. Undrar just om hon blir besviken när hon upptäcker att vår nya lägenhet inte är rund.
Idag skrev jag på de nya lånehandlingarna. Nu är det alltså på riktigt. Inget borde kunna gå snett nu, men likväl kan jag inte riktigt slappna av. En del av mig vågar inte tro att det faktiskt blir flytt.
Jag skulle egentligen bara vilja sova till kl 11.00 den 5:e december och väckas av att någon skramlar med nycklarna framför näsan på mig.
Eller vänta, helst av allt vill jag vakna morgonen den 6:e, fast då på nya adressen med alla saker på plats.

Snöiga dagars enklaste utflyktsdryck:

Värm äppeldricka, slå i termos, tillsätt en kanelstång. Servera när kylan letat sig in under kläderna.
(vilket torde gå ganska snabbt om man är ett lilltroll som vägrar overall trots snöstorm. Att hacka tänder är väl inget mot att låta mamman vinna...)

En snabb blick i russinburken

gav vid handen att den lilla klunga som låg där längst ner torde räcka till cirkus 35 st saffransbröd av varierad form. Således behövde jag inte pulsa ner till handlaren för att införskaffa fler.
När de små torkade russinen tagit plats i det gyllengula svällande brödet låg en stackare kvar på bukens botten.
Så kan vi inte ha det.

Lyckliga den som får bullen med tre.

Idag känner jag mig lite ledsen

och det har ingenting att göra med att jag inte fick det där jobbet jag sökte. Det är helt klart deras förlust och jag tänker inte ägna en sekund åt att analysera mig själv och min insats under intervjun. Jag ångrar intet.
Nej, det handlar om att så många människor i min närhet mår dåligt. Det är dels gamla gastar som gör sig påminda i vintermörkret och dels snålblåsten som följer finanskrisen som gör det. Uppsägningar, brustna drömmar för framtiden, mänskliga tragedier av sådan art att jag får andnöd.
Det är skört det här livet.

Två lådor

är fyllda med köksjox som jag anser att vi kan leva utan fram till flytten. Det är dags att gå från tanke till handling. Om drygt två veckor går flyttlasset. Och innan dess skall tusen saker göras!

Igår lånade jag min sköna grannfrus bil & muskelstyrka. Tillsammans hämtade vi ett köksbord med perstorpsskiva. Sigvard Bernadottes fina virrvarmönster pryder bordsskivan.

Med bordet följde fyra st pinnstolar, tillverkade av IKEA på 60-talet. Sitsen är skönt skålformad och som av en händelse få matchar de Lilltrollets Agam-stol perfekt! Och för alles fick jag betala 500:-. Det är lagoma summor för min plånbok. Det kostar att flytta till större, märker jag. Så jag har gjort det till min hobby att sälja av lite saker inför flytten. Och det verkar sannerligen finnas köpare till det mesta. En gammal trasig vagn hittade ny ägare och jag blev 300:- rikare. Tripp trapp-stolen som jag inhandlade som renoveringsprojekt (som aldrig blev av) för två år sedan flyttade till ny familj med renoveringsplaner. På den affären gjorde jag 100:- i vinst. Många bäckar små blir till ett nytt köksbord och fyra stolar.

Nästa sak jag måste inhandla är en hatthylla. Jag funderar på vad jag ska sälja för att finansiera den? Kanske några bärsjalar som inte längre används? Tål att tänkas på...

Idag

Det sitter en liten prinsessa i vårt sovrum.
Med glitterskor och tiara.
Hon lystrar inte till Signe.
Vill man henne något så får man säga Silke.
Silke är en förståndig prinsessa.
Hon talar med mjuk röst och hon liksom smyger fram.
Nu ber hon om lov att få låna Signes pussel.
Hon tycker att Signe har förfärligt stökigt i pusselskåpet.
Signe verkar ha för många pussel, säger hon. Ni kanske får sortera lite bland Signes saker, föreslår Silke.
Tålmodigt sorterar hon pusslen.
Metodiskt.
Så glömmer hon bort att hon är Signe för ett ögonblick.
Hon ber mamma om hjälp.
Jag har förmånen att få lystra till "mamma".
Det är den svåraste roll jag någonsin haft.
Och roligaste, mest frustrerande.
Idag var vi på konsert.
Familjekonsert i Dieselverkstan.
Och som hon sjöng med, min lilla.
Dansade, klappade takten.
Snurrade, cyklade med armarna och log med hela kroppen.
Längst fram stod hon.
Iklädd gröna byxor, orange kjol och rosta t-shirt med elefanterna.
Hon valde själv i morse.
Och när hon stod där framme såg jag hur liten hon faktiskt är,
min stora tjej
med vilja av stål.
Huvudet kortare än de andra barnen omkring.
Året yngre.
Frimodig.
Min fina treochetthalvtåringsom idag fick sina första glitterskor
Hon blev så glad att hela skoaffären måste le.

Tjyvat och fyndat

Loppis i Årsta folketshus, det är grejer det!

Vi har fyndat:

En agam barnstol för trettio pix.

En hallspegel, modell helfigur för femtio riksdaler

Tre fina Tavlor med skönt motiv av Mr Mordillo för en tjuga.

Finfin skål att tex göra en stor köttbullesmet i. Fem kronor!

Och så firade vi ju att det var fars dag också! Så lilltrollan och jag smög ut i bara nattlinnet i morse och tjyvade en ros från bostadsrättsföreningens rabatt. Det är busigt när man som vi bor i flerfamiljshus.

Basilikans nio liv

Så här mår basilikan idag:

Vissa blad har blivit pizzakrydda, men några överlevde mirakulöst! Nu återstår att se om de överlever flytten i december.

Du vet att du sålt något för billigt...

...när du får bekräftelse på att annonsen är inlagd på blocket samtidigt som du stämmer möte på telefon med köparen!
Hur länge annonsen låg ute? Ca 30 sek. Häpp!
Och ja, jag hann få ett SMS från en annan potentiell köpare medan jag bokade tid och plats med personen som hörde av sig först...

Sista versen?

Min basilika har överlevt sommaren och hösten. Den har mishandlats grovt och utsatts för obasilianska prövningar. Den inhandlades i maj och har troget funnits i mitt fönster sedan dess. Men nu tror jag banne mig att den sjunger på sista versen.

Jag glömde vattna innan jag for till torpet och som ni ser så glömde maken detsamma innan han fort till Karlskrona. Ensam och torr blev den lämnad åt sitt öde.

Vad tror ni? Har den en chans?

Ska det vara så?

Det trillar ner saker från balkongen ovan. Rester av renoveringen som pågått länge nu i lägenheten ovanpå. Jag tror att de glömt bort att deras golv är mitt tak.

Jag spanade en kristallkrona i det rostfrittglänsande köket med köksluckor i mörkt trä. Badrumsfönstret på glänt lät avslöja en dusch i gigantiska mått. Ni vet, en sådan där stor sak av gammal modell.

Ja, jag vet att jag är en nyfiken jävel. Men man vill ju se vad oljudet ska bli!

Och jag för min del kan inte få ihop det. Min nya granne har alltså köpt sig en ypperlig funkislägenhet med charmiga detaljer. Det första hon gör är att låta inhyrda muskelberg blåsa ur hela bostaden. Bort med den suveräna klädkammaren som sväljer hur mycket om helst. Ner med väggar för att öppna upp den synnerligen välplanerade ytan. Kvar blev ett skal som hon klädde i hypermoderna kläder. Som en senior som fått presentkort på JC i åttioårspresent. Varför köpte hon inte en nyproducerad lägenhet? Ett skal? Sådana finns.