Sommarlov.

Lilltrollet:
Vaknar kl 10.15.
Somnar vid 23.30

Mamman:
Vaknar kl 10.16
Somnar kl 02.30

Snart måste vi öva på att vakna tidigare. Om tre veckor börjar jag skolan.
Hjälp.

Betraktelser från en knirkande cykelsadel:

Vad är det där, mamma? frågar lilltrollet och pekar på något platt flaxande på marken. Vi cyklar närmare och tittar. En fågel. Död. Serieteckningsdöd. Platt som en pannkaka. På riktigt. Man ser konturerna av den duva som en gång var. Det konstiga med den är att den flaxar! Med en platt vinge flaxar den faktiskt. Vinden lyfter och sänker vingen precis som om den ville lyfta den plattdöda kroppen och transportera den vidare till himlen.
Lilltrollet tycker inte det är så konstigt. Död eller levande är den ju en fågel och fåglar flaxar och sen är det inte mer med det, tycker hon. Jag är faschinerad. Det ser så komiskt ut. Tragikomiskt.
Och så tänker jag att livet från cykelsadeln blir annorlunda än när man går. Man får en annan vinkel liksom.
Jag har ny vinkel på kroppen också. Tänkte att det var sommarens många glassar och godsaker som gett mig två extra kilo. Men efter att ha granskat var de två kilona behagat placera sig så inser jag att vikten består av nya muskler! Att byxorna är tighta över låren beror till stor del på nya cykelmuskler. Muskler jag inte haft förut. Det är klart att dagliga cykelturer med 16 kg på pakethållaren gör skillnad. Men jag hade liksom inte tänkt på det. Muskler - det var sådant jag tänkte på när jag var ung. Nu är jag medelålders. Och blir lite fnissig över den växande volymen på mina lår.
Det är bra. Att jag kan vara fnissig. Om en månad fyller jag ett år. Med nya tideräkningen alltså. en medelålders ettåring med nya cykelmuskler. Vem hade kunnat ana det?

Hur gör jag nu? *varning* mycket värdsligt problem.

Jag skrev ju sist om min köplusta och investeringsmani. Nu har jag alltså siktet inställt på en cykelvagn att transportera barnet samt div packning eller kanske matkassar från storhandlingen i. Men nu känner jag mig lite fundersam. Lilltrollet och jag kommer precis hem från en cykelvagnspaningsrunda och sorgligt men sant - det är jättestor skillnad mellan billiga och dyra kärror. De billiga är oftast breda och blytunga. De dyra är lätta, smidiga och flexibla så till vida att de med ett enkelt handgrepp görs om till barnvagn.
Fick jag välja fritt skulle jag vilja ha en sådan här. Men priset! Huvva. Nej, det är stört omöjligt!
Så nu vet jag plötsligt inte riktigt hur jag ska göra.
Får kanske låta beslutet vila tills jag är hemma i Årsta igen.

...

Värmeböljan är över för denna gång och jag har inte klagat en endaste minut! Kanske beror det på att vi bor så förbenat bra? Svalt inne och bra grillplats ute. Kan det bli bättre på sommaren? Det bästa vore förstås om vi var hela familjen här hemma. Det är klart det är roligare att grilla när man är fler. Och rosévin smakar bättre när flaskan delas med någon man har kär.
Snart packar vi ihop våra saker och drar ut till torpet igen. Jag ska hjälpa min mor med kaffestugan i några dagar och sedan åker vi vidare mot Skåneland för ett besök hos maken i hans lilla stuga vid havet. Och då får värmeböljan mer än gärna vara tillbaks.

Det är farligt för mig att vara så här ledig. Jag drabbas av investeringstvång. Dvs jag hittar något som jag helt plötsligt inte förstår hur jag kunnat leva utan och sedan läser jag på och jämför modeller och kollar blocket ca 30 ggr om dagen för att finna en prisvärd beg. sådan. Oftast slutar det med att jag ändå köper en ny vara med minst två finesser mer än jag egentligen anser mig behöva.
Nu har jag siktet inställt på en cykelvagn. Vi är inte bilburna och jag har precis insett hur fri jag blir med maj månads investering (min fina cykel) och fantiserar nu om hur vansinnigt praktiskt det vore att kunna storhandla med cykelvagn.
Detta är en så pass stor investering att jag faktiskt inte kan spana in de mest avancerade modellerna. Jag nöjer mig med att titta på lågprisalternativen och välja däremellan.
Bli inte förvånade, kära vänner, om jag inom kort visar bild på juli månads "måste". Det ska nästan bli lite skönt att börja plugga i höst. Jag kommer liksom inte ha tid att göra sådana här omfattande undersökningar och således borde köplusten dämpas något.
Hoppas jag.
Och kontot.

Vill du att två dagar ska kännas som en vecka

åk då till Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby med din 4 åring. Intensivt som tusan. Och nostalgiskt. I alla fall om du som jag i ett tidigare liv arbetat där. (1993 får mig om någon undrar)

Lilltrollet hade roligt & vi hade löjligt tur med vädret. Det stora åskskyfallet behagade komma när vi stod och väntade på tåget hem till Stockholm.

Vi bodde på stadshotellet. Lilltrollet undrade hur tusan jag skulle kunna komma in genom dörren.