fredag 6 mars 2009

Sträcker mig mot ljuset



armarna mot skyn.
Med de sista krafterna vrålar jag: MEN FÖR I HELVETE, LIV!
Nu går jag sönder av sorg och oro.
Samtidigt bakar jag pizza till familjen.
Tittar på Hotell Kantarell.
Dricker lite vin.
Jag verkar nästan normal.

3 kommentarer:

Mamman sa...

Vad jag förstår ditt utbrott. Älskade du, det är helt sanslöst. Skriker lite med dig. Åt dig.

Önskar dig det du faktiskt är värd! Och lite till...

Kramar i mängder

Huskorset sa...

Älskade finaste vän!
Stor kram.

Charlotta sa...

kram