Charmen med att bo i flerfamiljshus är grannarna. I alla fall om de heter R och A. I stort som smått kan jag vända mig till dem och be om hjälp.
Men heter grannen K och är nyinflyttat och börjar sin karriär som granne med att totalrenovera sin lägenhet (som av en händelse ligger rakt ovanför din egen), ja då blir det svårt att se charmen med flerfamiljshus.
Kl 08.00 sätter det igång varje morgon. Väggar rivs, kök slaktas, golv bryts upp med monstermaskiner, kakel hackas ned och det luktar betongdadamm i hela trappuppgången.
Fyra veckor beräknar K att jobbet ska ta. Mellan 08.00-16.00 varje dag i fyra veckors tid ska vi leva med detta!
"Hör av er om ni har frågor om renoveringen" står skrivet på lappen som sitter uppe i trapphuset. Till vem och hur undrar jag. Det är inte K som borrar hål i mitt huvud varje dag, det är tre skäggiga män med bister uppsyn och främmande språk.
Lilltrollet skriker i panik när hon kommer hem från dagis. Hon vill inte höra borret. Inte jag heller.
Måtte det vara tyst och lugnt i fastigheten då vi har visning.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar