Ska det vara så?

Det trillar ner saker från balkongen ovan. Rester av renoveringen som pågått länge nu i lägenheten ovanpå. Jag tror att de glömt bort att deras golv är mitt tak.

Jag spanade en kristallkrona i det rostfrittglänsande köket med köksluckor i mörkt trä. Badrumsfönstret på glänt lät avslöja en dusch i gigantiska mått. Ni vet, en sådan där stor sak av gammal modell.

Ja, jag vet att jag är en nyfiken jävel. Men man vill ju se vad oljudet ska bli!

Och jag för min del kan inte få ihop det. Min nya granne har alltså köpt sig en ypperlig funkislägenhet med charmiga detaljer. Det första hon gör är att låta inhyrda muskelberg blåsa ur hela bostaden. Bort med den suveräna klädkammaren som sväljer hur mycket om helst. Ner med väggar för att öppna upp den synnerligen välplanerade ytan. Kvar blev ett skal som hon klädde i hypermoderna kläder. Som en senior som fått presentkort på JC i åttioårspresent. Varför köpte hon inte en nyproducerad lägenhet? Ett skal? Sådana finns.