Rörigt värre

här hemma. Kartonger överallt. Och ändå har vi inte packat något riktigt viktigt.
Lilltrollet är hemma. Magsjukan, den fruktade, härjar på förskolan. Och se den vill vi inte drabbas av mitt i flyttkaoset. Så lilltrollet hjälper till att packa istället för att bli smittad och smitta vidare. Rent terapeutiskt är det säkert finemang att hon får vara med om hela flyttprocessen. Se hur saker förpassas ner i stora lådor (som även funkar finfint som lekstuga) för att sedan packas upp igen på nya adressen.
Sanningen är att lilltrollet inte satt sin fot innanför dörren på nya lyan. Hon härjade i lekparken utanför medan vi turades om att se objektet som sedan skulle bli vårt. Hon har ritat en bild av hur hon tror att det ser ut. Undrar just om hon blir besviken när hon upptäcker att vår nya lägenhet inte är rund.
Idag skrev jag på de nya lånehandlingarna. Nu är det alltså på riktigt. Inget borde kunna gå snett nu, men likväl kan jag inte riktigt slappna av. En del av mig vågar inte tro att det faktiskt blir flytt.
Jag skulle egentligen bara vilja sova till kl 11.00 den 5:e december och väckas av att någon skramlar med nycklarna framför näsan på mig.
Eller vänta, helst av allt vill jag vakna morgonen den 6:e, fast då på nya adressen med alla saker på plats.