På besök i Kamprads borg.

Dottern och jag har varit på IKEA idag. Igen. Vi trivs där, både lilltrollet och jag. Hon får leka och jag får köpa saker jag inte visste att jag behövde till mitt hem. Och så frossar vi glutamatspäckade köttbullar och pulversås. Exotiskt. Sådan man serveras inte hemma.
Och har lilltrollet tur så får hon någon liten sak hon också. Ofta väljer hon ett gosedjur. För gosedjur är ikea bra på. Fina och billiga. De senaste gångerna vi varit där har hon valt en liten mus. Finns i tre färger (grå, brun och vit) och kostar 9:- st. Lilltrollet valde först en vit och gången därpå en grå mus. Den första fick namnet Musis. Den andra fick också heta Musis. Musis och Musis har sedan dess varit hennes favoriter. Varje gång vi varit på resande fot har jag glatt mig åt att hennes resvänliga kamrater. Utan problem packas de 14 cm långa gosedjuren ned i handbagaget. Samtidigt har jag förbannat hennes två minikompisar om natten då hon vaknat och undrat var de är. Det är tamejtusan snudd på omöjligt att nattetid detektera så små gosedjur i en dubbelsäng med kuddar och duntäcken!
Idag hade vi ett trauma på IKEA. Lilltrollet stod i kö för att få ett ballongdjur. Några inhyrda snubbar stod utanför restaurangen och blåste sådana där avlånga ballonger och knycklade sedan ihop dem till diverse djur. När lilltrollet äntligen hamnade längst fram i kön så stängde de plötsligt butiken. De skulle pausa. Och lilltrollets underläpp började darra olyckligt då hon insåg att hon inte skulle få ett ballongdjur. Som jag kände med min tös. Jag fattade känslan precis. Så nära. Så snöpligt. Tårar av krokodilstorlek trillade olyckligt ned för hennes kinder medan hon bönade och bad att jag skulle säga till ballongtrollarna att de glömde en liten tjej! Men snubbarna var vid det laget långt borta. Så det blev till att ta rulltrappan upp till barnens IKEA och erbjuda henne att välja en kompis som fick föja med hem. Lite orolig blev jag att hon skulle ta en till Musis. Tänk er att leta reda på TRE minikompisar nattetid!
Nu blev det ingen kompis till musgänget, hon valde en underbart gosig Golden Retriver valp. 40 cm lång och kärlek vid första ögonkastet för lilltrollet. Något dyrare än 9:- men det var det värt. -Mycket bättre än en gammal ballongpudel, löd lilltrollets omdöme.
Jag är ganska nöjd jag också. Hunden som ännu inte fått något namn (sånt måste man ju känna in, mamma) är betydligt lättare att hålla reda på än Musis och Musis.
Så från att ha varit de mest betydelsefulla godesdjuren i samlingen är Musis och Musis nu ute i kylan. Ratade. Sådan tur att de åtminstone har varandra.